Det är inte ofta Cajsa funderar över sitt måeende men idag undrade hon trött varför hon mådde så dåligt. Det gör ont i mammahjärtat.
"Hur ska jag orka med skolan?" frågade hon oroligt. Hon har räknat ner till den dag hon ska få börja på 6års på Rönnen och träffa alla igen. Egentligen tror jag inte att hon orkar men i morgon åker jag med henne till Rönnen.
Läkaren tycker inte att hon ska behöva må så här. Ligga bort halva sitt barnaliv! Inte vi heller! Nu får hon inte behålla sondnäringen heller, men vattnet stannade och hon petade i sig några Briokarameller.
Idag blev det en promenad med rullstolen. Storasyster Clara styrde. Fint att vi har rullstolen. Det gör oss lite friare att leva ett vanligt familjeliv med de andra barnen. Någorlunda vanligt i alla fall.
Något positivt är i alla fall att vi får mer tid att läsa o lära oss att läsa punktskrift. Bokstäverna A och C kan hon sen förut. B börjar sitta. Riktigt roligt!
/Mamma Kerstin
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Cajsa!
SvaraRaderaKul, nu kan jag skicka brev till dig på punkt.
/Mona